Barnen har tillverkat en återvinningsstation som står i vår snickarbod. Vi använde oss av en gammal köksskåpsdörr. Barnen har designat hålen, där man stoppar/sorterar skräpet. Hålen är olika geometriska former. Ovanför den färdiga bänken häftades bilder upp, så man lätt ser var man sorterar de olika skräpen. En eller två gånger i veckan hämtar barnen skräp/sopor från köket som sorters i vår återvinningsstation. Barnen lär sig att bla plast kan se ut på många olika sätt, olika färg, form och tjocklek mm. Resan slutar inte här! Vidare tar vi oss till en "stor" återvinningsstation och sorterar allt, var sak har sin plats! Lpfö 98/10 "Barn ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter."

Vi började vår språkresa ute genom att samlas på vår geometriska formbana (se bild) som ligger nära ett skogsparti. Uppdraget var att hämta något. Vad barnen skulle hämta fanns som uppdrag i en påse, ex. hämta något mjukt, hårt, långt och smalt, tjockt och brunt, litet och runt, tunt och grönt, något krokigt, något konstigt, litet och platt, något grått och tunt osv...I denna lek eller övning hittades också en del skräp tyvärr och vi fick förutom alla ord prata om vad som blir kvar i naturen och vad som förmultnar. 

Nästa veckas övning gick ut på att i naturen hitta likheter och skillnader. Här kom vi även in på att det finns människor som ser olika ut och att förutsättningarna för alla inte ser likadana ut. Vi pratade om fattigdom kontra rikedom och vad är det att vara fattig? Kan man vara fattig på andra saker än pengar? Kan man vara rik och olycklig eller fattig och lycklig?? osv...  Det var intressant då det går att hitta både likheter och skillnader i det mesta.  Begreppen lika och olika fick väldigt stora, fina proportioner.

Nästa arbete gick ut på att ge uttryck för egna uppfattningar. Vi arbetade med färger. Vår övning utgick från vår geometriska formbana där det  i ett hörn finns en blå cirkel, i nästa hörn en grön triangel, i tredje hörnet en gul kvadrat och i fjärde hörnet en röd rektangel. Barnen fick dra ett hemligt kort i en påse på korten finns tex en sol, ett hav, en himmel, en jultomte, tussilago, citronfjäril, blåklockor, lingon, blåvinge, gräsmatta grönsnabbvinge osv.  När de dragit kortet skulle de springa till den geometriska formen som hade den färg som stämde in på kortet. Ex. sol vilken färg passar att springa till? -Gul - Ja vi får springa till den gula kvadraten osv... se bild. Dessa övningar föranledde diskussioner om havet och vad vi gör för att havet ska må bra.. solen.. den globala uppvärmningen, koldioxid...blåvinge och grönsnabbvinge kan vi se dessa fina fjärilar nu eller vi kanske får vänta till våren osv.

Djurkunskapen i höst är koncentrerad till djur, fåglar, fjärilar och andra insekter som vi kan träffa på i vårt närområde. Vi har använt oss av bla. ett egentillverkat djurmemory som innehåller alla djur som finns i våra svenska skogar samt vissa fåglar och insekter. Detta har barnen tyckt varit väldigt roligt och eftersom vi tillverkat alla memorykort själva är de lite olika stora så det finns flera sätt att räkna ut vilka som hör ihop...Dessa memorykort har även använts flitigt på våra "en" och "ett" dukar. Barnen har fått lägga rätt djur på rätt duk. Heter det en eller ett vildsvin, en eller ett ekorre, en eller ett hare, stare, ekoxe osv... Vi har även plockat material i naturen och undersökt och räknat ut om det heter en eller ett kotte,mossa, myra, harbajs osv:)

Vi har pratat om adjektiv att det beskriver substantivet. Barnen har arbetat i par. Varje par har letat och hittat något i naturen. Tillsammans fick de fundera över hur man kan beskriva föremålet. Kanske är det långt. Då ska barnen försöka hitta något som är längre osv..

Vi har även pratat om motsatsord och där hittade vi på en väldigt rolig tvärtomlek. Leken var kom alla mina barn fast med motsatsord alltså man fick göra tvärtom. Om ledaren sa att man skulle komma det tystaste man kunde så fick barnen låta det högsta de kunde, om de skulle gå så fort de kunde skulle de gå det saktaste, det gladaste så kom de det ledsnaste osv. En annan lek som övat på att lyssna uppmärksamt samt att kunna tänka abstrakt är att tänka efter vad som ex. finns på gården utan att se gården.... Så länge lekledaren säger saker som finns på gården så får man ta ett steg framåt. Säger lekledaren däremot något som inte finns på gården kan man bli kullad. Detta går ju använda på många olika sätt tex. svenska djur, fåglar, fiskar, kroppsdelar osv.

I väntan på våren har vi börjat "odla" inomhus. Vi har testat att skära av purjolökar, och morötter och satt i vatten för att se om de börjar växa. Vi har även satt krasse på papper och smakat på.

För att varje barn ska utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar samt förstå andras perspektiv har vi jobbat med dilemmasagor. " Trollpojken Lave får inte vara med"  Sagan handlar om Lave som inte får vara med och leka för Trulsa och Kottla inte leker med pojkar... Trulsa blir sjuk i röda hund och måste vila länge, då har Kottla ingen och leka med och frågar Lave men han vill inte leka med Kottla för hon leker ju inte med pojkar.... Sagan slutar med att både Trulsa och Kottla förstår att de agerat fel och efter en del förvecklingar leker både  trollflickor och trollpojkar med varann för då blir det roligast.

Vi har levt oss in i sagan Törnrosa genom att låtsas att vi nyss vaknat igen efter hundra år.  Kan man utan att öppna ögonen avgöra vilken årstid det är? Lyssna, lukta känna om det är kallt eller varmt, blåser det? Barnen berättade vad de hör och känner. Öppna ögonen och titta efter....I denna övning behövs endast en plats där man kan höra naturens ljud samt ev. ett sittunderlag till alla barn. 

Sammanfattningsvis har barnen fått lärdom och kännedom om djur och natur och börjat skapa sig en förståelse för olika samband i naturens olika kretslopp. 

Barnen på Knattebo är indelade i olika åldersgrupper där Smultron plockade skräp runt vår tomt, vid parkering, mellan cykelbanan och skogen, samt i skogen. Barnen hade "skräpplockarglasögon" på sig som användes flitigt! Mycket skräp av olika slag blev det, tyvärr!

De äldre barnen, Äpplena plockade skräp i ca 20 minuter i centrala Herrljunga. De fann otroligt mycket skräp och många fynd var förvånande! Cykelbarnstol, cykelkorg, kissad blöja, pantflaskor, plastpåsar och massor med cigaretter var några av skräpfynden.

Vi pratade och tittade på skräpet, barnen visste precis vad som skulle slängas var i vår fina återvinningsstation och att det finns djur som skadar sig på metall och trasiga glasflaskor som slängs i naturen. Ett barn sa: "Jag förstår inte vad det är för människor som inte vet att man inte får slänga skräp i naturen!"

Genom att skapa en förståelse och vana för att inte inte slänga skräp i naturen, bidrar vi till en hållbar utveckling!

En del i vårt arbete har blivit att vi har byggt och donat med olika skräpfynd. Några barn har skapat varsin skräprobot med olika karaktärer och egenskaper, som barnen har fantiserat fram. Vid ett annat tillfälle byggdes, till en början en bil, men under resans gång blev det en båt, men egentligen är det bara fantasin i leken som sätter ord på vad det är!

Vår resa började med att prata om lägesord och göra en hinderbana i en närliggande skog. Barnen fick klättra, klänga, krypa, gå balansgång, hoppa m.m. Tillsammans satte vi ord på vad barnen gjorde. Över, under, bakom, framför osv .Vi fortsatte med lekar i skogen där vi tränade på antal och längd.Vilken pinne är längst....kortast...Barnen fick mäta träd med snöre,hur långt snöre behövs för att räcka om ett stort träd?Träden blev intressanta för barnen och vi pratade om hur viktig skogen är för vårat klimat. Att av träd kan man bygga hus göra papper och förpackningar. Av träden kan vi andas ren luft och trädens blad fångar upp föroreningar på sina blad och i barken. 

Vi har arbetat med "matsvinn", under några veckor har vi vägt  vårat tallrikssvinn vid lunchen. Barnen fick lära sig att hantera en hushållsvåg kg och hg.Tränat på siffror och skrivit ett schema för varje vecka hur stort vårat matsvinn är varje dag.Vi pratade om varför vi väger maten och vad vi kan göra för att minska vårt matsvinn.Vad är det vi lägger i avfallspåsen och var tar det vägen. Då blev det ett besök på biogasanläggningen,där vi fick se hur man gör biogas till bilar (mycket spännande att titta på tyckte barnen)

Arbetet fortsatte med att barnen själva fick svara på vad vi kan göra för att minska vårat matsvinn på förskola. Barnen säger:

- Man ska äta upp allt på sin tallrik.

- Dela med sig av maten om man inte orkar äta upp.

- Maten som blir över ska man lägga i avfallspåsen.

- Ge änderna bröd som blir över.

Vi har pratat om att hemma i hushållen slänger vi mycket mat som hade kunnat sparas om vi hade tagit hand om den och behandlat den på ett annat sätt. Att göra mat kräver stora mängder vatten och sprider gifter. Vi diskuterade om hur vi ska göra för att minska vårat matsvinn.Vi lärde oss att vi kan frysa in mat som tex. ostrester, grönsaksrester, frukt,ägg,mjölk och grädde. Äta det som finns i affären vid säsong tex,rotfrukter på hösten. Inte köpa mer mat än det vi gör av med. På fredagar äter vi en plockmåltid av veckans rester.Äta upp maten i tid och inte lägga upp för mycket mat på tallriken.

I våran hall på förskolan har vi en Hylla (Ta och Ge hylla) där föräldrar  kan lägga saker, kläder och sånt som dom inte behöver längre. På så sätt kan någon annan få använda det istället för att bara slänga det och det är bra för miljön att återanvända saker.

En annan aktivitet vi gjort handlade om vattnets kretslopp.Vi har diskuterat,läst,tittat på film och gjort experiment och vi lärde oss att vi använder samma vatten som fanns på dinosauriernas tid.Ett experiment innebar att smälta isbitar i en kastrull och se hur det blir vattenånga. Barnen fick hälla vatten i petflaskor och vi tränade på hel/halv, lätt/tung tom/fylld.